Stockholm Marathon 2010
Vaknade upp med ett ryck och den första tanken som jag tänkte var
att det var idag jag skulle fixa PB på Stockholm Marathon…
Dagen jag hade räknat ner till ända sen i maj förra året var alltså här.
Nu skulle jag bara hålla mitt löfte, att på min födelsedagen fixa det!
Åkte in till Östermalms IP och försökte att hitta några bloggjoggare.
Men jag var nog på fel ställe, eller om alla andra hamnat fel…?
Och här står jag alldeles ”ensam” bland 20 000 andra löpare.
Efter ett tag kommer Daniel fram och vi pratar lite och önskar varandra
lycka till. Strax efter så möter jag även Staffan som verkar positiv och
tror på bra resultat på dagens mara.
Lina kommer förbi och efter en snabb handskakning och ett lycka till så
går vi vidare.
Det var alltså dags att gå mot startfållan, starten närmade sig av
Stockholm Marathon 2010… Äntligen!!!
En försiktig öppning första kilometern för att känna av formen.
Det kändes bra i benen så jag öppnade loppet i 5 min/km tempo och
tänkte att jag får sänka farten vartefter jag blir tröttare och tröttare…
Efter 16 km kände jag mig fortfarande riktigt pigg…
Det var först vid efter 23 km som jag kände att jag måste sänka
farten om jag skulle få uppleva upploppet på Stadion den här dagen.
Nu kom de negativa tankarna att jag kanske hade gått ut för hårt.
Men jag var fast besluten på att jag skulle ta mitt PB idag.
När jag kom till 39 km så visste jag att skulle fixa att ta mig i mål.
Och även klara tiden med marginal. En skön känsla att njuta den
sista biten in mot Stadion.
Det värkte ordentligt i benen, men det var ett underbart upplopp
ändå. Känslan att höja armarna på mållinjen var grym!
Tiden i mål slutade på 3:49:10 vilket noteras som mitt nya PB på
ett Marathon.
Skönt att ha något att luta sig emot. Det var ingen brådska att ta
sig till trapporna på Östermalms IP.
Många vet nog vad jag menar…
När jag står i startfållan så kommer Paula och hon ser hur pigg ut
som helst. Glatt säger hon att hon är väldigt nöjd med sitt lopp.
Och jag förstår henne verkligen! Grymt jobbat på maradebuten!
Strax efter kommer också Sofie som också ser pigg och glad ut…
Hon har också fixat nytt pers. på maran denna kanondag!
Kul att höra alla nöjda och positiva kommentarer.
Nu behöver fötterna återhämta sig, det syns och känns att det
är en del som inte hållt ihop riktigt.
Grattis alla Marathon-Hjältar!!!
Och tack till alla ”fans” som var med på plats eller
skickade sitt stöd på annat sätt!
Bra jobbat. Har nageln jävlats? Knappt en vecka till broloppet. Blir ett sista långpass imorgon innan tävlingen.
Nu får Du ett nytt namn: GRYM-Janne! Vad är Du gjord av egentligen?! 😉 Grattis till PB!
Grattis till grymt PB och grattis i efterskott på födelsedagen! Hittade tyvärr aldrig bort till er innan starten i lördags.
Grattis igen! Kul att vi sågs efter loppet, även om det inte blev någon gemensam efterfest. Champagnen hade räckt åt er också, även om jag gick kanske hårt åt den! 🙂 See ya!
Stort grattis. En imponerande tid. Och med tanke på dina problem du haft innan också.
GRATTIS!!!!!
Dubbelt grattis!! För PB och på födelsedagen i efter skott!
Vilken födelsedags present du fick! 😉
Bra jobbat Janne!
Synd att vi missade varandra!! Sirpa och jag försökte hitta dig innan loppet!
Kram
Superbra jobbat!! Harligt med PB! Och grattis pa fodelsedagen far man val saga ocksa – vilken superbra timing:)
Grymt bra jobbat! Hur är det med fötter och tår nu då?
Adam: Tack! Nej, några blodblåsor bara… Och någon som inte kunde hålla ihop hela sträckan. Lycka till på Broloppet!
Pernilla: Kul med nya namn! På KS kallar de mig för Marathonmannen… Tack snälla! Gjord av?… Hmm, kankse bara är att jag är dum 🙂
Lisette: Tack! Jag missade också flera som var med, nästa gång ska vi se till att alla träffas innan start.
Paula: Tack du och Grattis själv! Hade vi kommit skulle du kanske ha sluppit en bit av huvudvärken dagen efter 🙂
Anders: Tack! Ja, bara att få vara med och springa får jag vara glad för. Att sen också sätta PB på födelsedagen är en bonus jag är otroligt glad över.
Lina: Tack! Och GRATTIS!!! till ditt fina resultat!
Coyntha: Dubbeltack! Hörde att ni också hade letat bekanta ansikten. Vi får se till att träffas på något lopp framöver istället. Och nästa år ska vi nog ha ett tält för Bloggjoggarna där vi kan träffas.
Petra: Tackar så mycket! Ja, ibland fungerar planeringen… 🙂
MarathonJohan: Stort tack! Nu är jag redo att använda fötterna igen 🙂
Stort grattis till en superprestation! För mig blev det också tungt vid 23km faktiskt. Innan dess kändes det rätt ”lätt” men så helt plötsligt blev det superjobbigt 🙂
Hoppas verkligen din operation går bra nu!