Spring på tid, vila i tid
Första stegen på Stockholm Marathon 2010 . Det är minnesbilder som
de här som gör det lättare att klara av vinterträningen…
Efter en vilodag så var det riktigt skönt att kliva upp på bandet
och dra av 16 km på tiden 1:29:32.
En snittfart på 5:36 min/km där tankarna var någonstans på
Stockholms gator en skön sommardag…
Skönt också när man kliver av löpbandet och känner att man varken
är trött eller uttråkad… Och halt var det inte heller!
Vila är nog bra ibland!
Nu har jag sagt det, kommer inte upprepa dessa ord ofta här på
bloggen innan maran. Så ni får kopiera texten eller läsa den flera
gånger om ni vill…
mmm, jag skulle vila i december (efter att jag nått mitt mål på 2000km) och visst på två veckor så blev det inte mer än typ 44km, men två kvalitetspass och efter det så har jag kört på bra. Kanske inte 10poäng för den vilan… Är det fortfarande tanken som räknas?
Jag tror att jag vilade i tanken för jag ville verkligen vila. Så mycket att jag trodde att jag gjort det tydligen. Är det det som är visualicering?
Men hur kan du springa så långt på ett löpband i samma tempo? Jag fattar det inte och är imponerad över disciplinen som måste krävas av dig. Själv måste jag antingen utmana med intervaller (och då blir det ju inte långt totalt) eller springa kort. Åtta kilometer idag i enformigt tempo och jag var rejält uttråkad. Trots bra musik i öronen.
Det är ju faktiskt sant: vila ÄR bra ibland! Men det är svårt när man som jag blir rastlös och det kryper i träningsnerven… Bara att konstatera:
Springa har sin tid och vila sin!
Vila är faktiskt bra. Kanske den viktigaste träningen?
Bra jobbat på bandet!
Karin: Visst är det tanken som räknas… Men också distansen, så vilan kanske är bättre i tanken än i praktiken! Du får 10 poäng av mig ändå 😉
anneliten: Brukar öka farten kilometern innan vattenpaus var 5:e km. bara för att bryta lite och sen få belöningen i form av vatten. Du får ha ännu bättre musik i öronen, eller så kommer jag och sjunger för dig 🙂
BoelMaria: Ja, det är svårt ibland att låta bli när det kryper i kroppen som du säger! Så vi får ta vara på tiden 🙂
Sofie RW: Jo, man behöver nog låta kroppen bygga något av det man försöker ge den… Lätt att glömma bort! Vila sig i form kan faktiskt vara sant 🙂